r_cinttidningen_liten.gif (2265 bytes)
Vem behöver WTO? (kolla själv – se sajtförslag längst ned)

Internationell handel har funnits sedan tidernas början, och anledningen är mycket enkel – finns det pengar att tjäna på att bringa en vara till en annan ort, så görs detta självfallet. När jag var liten åkte vi ofta till Norge och handlade socker (det bakades mycket) eftersom det blev billigare inklusive transportkostnaden som den då räknades (dvs mer eller mindre utan skatt på drivmedlet - idag har vi ju belastat bensin med höga skatter för att till del ta hänsyn till bensinens s k externa effekter, dvs miljöbelastningen), än att handla socker hemma.

Detta är i sak och innehåll inte annorlunda än när det stora företaget köper råvaror på ett stort antal olika platser, skeppar dessa till en sammansättningsfabrik, för att därefter distribuera dessa varor tilll en mängd olika marknader.

WTO har då skapats (så sent som 1995) för att de stater som väljer att bli medlemmar i WTO erhåller då en mängd fördelar gentemot de marknader/stater som finns inom WTO – begränsningarna i handeln är avsevärt lägre än vad de hade varit, hade dessa stater valt att stå utanför. WTO har dessutom möjlighet att besluta vad som är god handelssed mellan olika medlemsstater, och är i det stycket en överstatlig institution.

WTO, vilket idag består av drygt 130 länder, varav ett mycket stort antal länder i tredje världen, har ett antal uppgifter, bl a dessa:

1 - Se till att inget medverkande land har tullar/kvoteringar avseende import/export som går utanför WTO-överenskommelsen.

2 – Långsiktigt minska de tullar som ändå finns.

3 – Förhindra direkt diskrimering i ett land av andra länders produkter.

Den överenskommelse som ligger till grund för WTO gäller uttryckligen inte för vissa råvaror (vilket kan vara den enda inkomstkällan för ett visst land) eller om syftet med att utestänga en vara är att skydda landets befolkning hälsomässigt (jmf galna-ko-sjukan vilket utestängde brittiskt kött under lång tid).

Således, WTO är en "groteskt" stor organisation, och i frånvaron av andra uppenbara "fiender" är den speciellt lämpat att bli måltavla för allehanda demonstrationer, såväl från vänsterflygeln som högerflygeln, där de från vänster attackerar WTO för dess brist på insikt vad gäller handel med tredje världen, och de från höger tvärtom tycker att WTO snor jobben från det egna landets befolkning.

Bägge dessa har naturligtvis rätt – hela syftet med WTO, drivet och lett av världens I-länder, är att öppna marknader för försäljning av egna varor. Det finns inte mycket av människokärlek i WTO:s stadgar, men det behövs inte heller. Vad som däremot behövs är balans mellan skyldigheter och rättigheter mellan de medverkande nationerna. Det blir ju, som i EUs fall, litet sjukt, när vi först ser till att lejonparten av förädlingen av livsmedel sker inom EU (efter att ha importerat råvarorna från tredje världen) genom att ha höga tullkvoter på färdigförädlade livsmedel, låter konsumenterna betala ett löjligt högt pris för det hela, och därefter låter samma konsumenter betala skatt för att vi skall kunna hjälpa samma råvaruproducerande länder via biståndsprogram – låt dem för Guds skull hjälpa sig själva genom att tillåta dem sälja färdiga varor direkt till oss hushåll inom EU!

Invändningarna mot detta brukar vara två:

  • av försvarspolitiska skäl kan vi inte lägga ned vår egen produktion eller förädling av livsmedel
  • av arbetsmarknadsmässiga skäl vore det mindre bra om detta tilläts

I ljuset av beslut liknande det som tagits i Sverige, dvs halveringen av armén, så ljuder det första skälet tämligen ihåligt. Det andra skälet är fullständigt vansinnigt – varför skall vi inte tillåta och till och med se till att denna bransch, precis som vilken annan som helst, tvingas utvecklas och därmed skapa större nytta för alla?

Finns det något exempel på, om vi skall begränsa synen till Sverige, där skyddande av branscher lett till något gott? Varvskrisen under 70-talet vilken ledde till att Åsling hällde miljarder av skattepengar i havet, till båtnad för vem? Inte för arbetarna – de blev så småningom av med jobbet i alla fall, inte för skattebetalarna i egenskap av nyblivna aktieägare, och slutligen inte heller för Sverige som nation.

Självklart skall vi köpa kläder, livsmedel, och annat från de länder som producerar dessa billigast.

Det får ju också den lilla, men inte helt oväsentliga, effekten att dessa länder får upp sin egen industri och ekonomi på ett naturligt sätt, i stället för att vi skall tro att vi i all vår välmenande besserwisserattityd gör dem en välgärning genom att slänga Bai Bang projekt på dem i stället.

Detta innebär dock sannolikt att transporterna ökar, vilket skadar miljön ytterligare. Det är rätt, men att indirekt se till att u-länderna aldrig får igång sin egen ekonomi och därmed också möjligheter att lyfta sig själva ur en fruktansvärd miljöförstöring (jmf Sovjetunionen) kan inte vara en bättre lösning, ens miljömässigt.

Slutligen, ett av de stora debattämnena inom WTO är GM (genetiskt modifierade) livsmedel – USA och Kanada bad för en tid sedan att ett FN-organ, Codex Alimentarius, vilket består av en mängd experter (av vilka vissas verksamhet är finansierad av företag inom denna sektor) skulle "bestämma" huruvida dessa livsmedel var farliga eller ej. I samband med att detta organ beslutade att det var ofarligt, blossade striderna upp ordentligt eftersom det finns ett starkt tryck i Europa på att om vi accepterar denna mat, så skall den åtminstone vara ordentligt märkt, något som USA och Kanada naturligtvis har svårt att acceptera.

Självklart skall maten (och alla andra varor) märkas - det är inte upp till regeringar och andra beslutande organ att bestämma huruvida vi skall veta eller inte veta varifrån saker och ting kommer. Huruvida GM-mat är farligt eller inte, tror jag ingen kan ha en uppfattning om (även om det naturligtvis rent intuitivt känns märkligt) – däremot så visar det sig över tiden om det var en säljbar vara eller inte, genom att släppa ut den på marknaden, i märkt skick. Visar det sig att vi är tveksamma till GM-mat, så kommer den att försvinna.

Läs mer:
Den officiella sajten för mötet: http://heva.wto-ministerial.org/
WTOs sajt: http://www.wto.org/ (låg dock nere när detta skrevs)

Mot WTO-sajter:
http://www.oneworld.net/campaigns/wto/
http://www.rtmark.com/wto/ (satir – läsvärd!)

För WTO-sajter:
http://www.tabd.org/
http://www.weforum.org/

Media:
http://www.seattle.com/media/index.html (Seattle Times)
http://www.lemonde.fr/ (Le Monde)
http://www.economist.co.uk/ (The Economist)

 

/Diskutera i Cinttidningens diskussionsgrupp

 [Tillbaka till Tidningen]